Se möjligheterna i en dyster omvärldsanalys
Kommer ni ihåg hur mycket vi människor skulle förändras efter pandemin? Hur vi trodde att det post-pandemiska samhället inte innehöll fasta arbetsplatser och hur många som skulle ta chansen att bli digitala nomader med världen som sina strövmarker?
Kriget och lågkonjunkturen slungade oss bryskt tillbaka till skolboken. Till prepping och stormkök, till guldreserver, dollar och sparkonton för att kunna betala för ökade levnadskostnader. Till en mer normal ränta, som dessvärre ska appliceras på historiskt höga tillgångsvärden. Över allting hovrar de skrämmande klimatanalyserna.
Utsikterna för 2024 ser utmanande ut, det går inte att sopa det faktumet under mattan. Samtidigt måste vi styrelseledamöter ta bästa möjliga ansvar för de verksamheter vi är satta att leda. Vi behöver även ta ansvar för hur vi förhåller oss till omvärldsutvecklingen. Måste vi lägga pannan i djupa veck och frossa i alla utmaningar och risker? Eller är detta faktiskt rätt tid att också se affärs- och investeringsmöjligheter?
Pandemin lärde oss vikten av att jobba med omvärlds- och scenarioanalys, att ständigt ha ögonen vidöppna och örat mot rälsen för att tidigt uppfatta förändrade förutsättningar.
Megatrenderna pågår och stöper långsamt om världen som vi känner den, framför allt avseende digitalisering och teknisk utvecklingstakt. Här finns skillnaden mellan de företag som förstår att utnyttja ny teknik och de som inte gör det. En ny studie från Harvard Business School som gjorts i samarbete med konsultföretaget BCG analyserar hur generativ AI, som GPT-4, kan öka produktiviteten för kunskapskrävande uppgifter. Resultaten är spännande, studien visar att konsultbolag med lägst produktivitet tjänar mest på att använda generativ AI, deras produktivitet ökade med hela 43 procent. Här finns med andra ord stora möjligheter!
På andra sidan myntet finns de företag som har utdaterad digital infrastruktur. De får känna av vad det kostar att betala av eller investera sig ur en teknisk skuld. Avsevärt större resurser per intjänad krona behöver avsättas framåt för att hålla tekniska system sammankopplade, säkra och intuitiva för kunden. En viktig fråga för en styrelse idag är att bedöma verksamhetens IT-tillgångar. Hur länge tills vi behöver göra om allt igen med ny teknik?
Hållbarhetsfrågorna har helt nödvändigt blivit en naturlig del av utvecklings- och investeringsdiskussioner. Hållbarhet och affär måste gå hand i hand framåt, vilket öppnar för gyllene nya affärsmöjligheter som dessutom attraherar rätt talang och medvetna kunder. Framtiden har ingen plats för de företag som inte tänker in hållbarhet i kärnan av sin affär. De kommer skoningslöst sorteras ut i ett kommersiellt maskineri där kunder, investerare och anställda hjälps åt att placera klimatfrågan på bordet.
Spaningen inför 2024 är som det är sagt: förändring är den enda konstanten. Krigets följder har tuktat oss i resiliens och följsamhet, storpolitiska skeenden påverkar oss intill frukostbordet och för ett enskilt företag gäller det att navigera framåt med lika delar framtidstro och realism.
Framtiden är helt klart svårbedömd, samtidigt finns trygghet i att vissa kapitel i skolboken fortfarande gäller. Lönsamhet och stabilitet är en viktig del av hållbarheten. Nöjda kunder och medarbetare är en förutsättning. De bolag som ser möjligheter och har resurserna att satsa i denna tid, kommer gå starkare ur den. Men strategiarbetet kräver allt större vakenhet i styrelserummet.
Johanna Palmér, tidigare vd för Östsvenska Handelskammaren, ledamot och ordförande i flera styrelser.