Idogt arbete ger resultat

Den fråga som medlemmarna anser vara viktigast att Styrelseakademien är pådrivande i, handlar om hur svenska styrelseledamöter ska beskattas för sina arvoden. I ett domslut 2017 ändrade Högsta Förvaltningsdomstolen tidigare praxis från att man som professionellt arbetande ledamot kunde fakturera för uppdragen från eget bolag, till att arvodet nu ska ses som lön. Förändringen har fått stora negativa konsekvenser för tillgången av kompetenta styrelseledamöter, eftersom många styrelsearbetare föredrar att verka som konsulter eller som ledamöter i ”advisory boards”. Då har man inte det fulla ansvar för företagets verksamhet som man har som styrelseledamot.

Efter att praxis ändrades har Styrelseakademien på olika nivåer och på olika sätt arbetat för att få till stånd en återgång till tidigare ordning. Till en början koncentrerades insatserna till att försöka få fram ett nytt utslag i Högsta Förvaltningsdomstolen, som skulle ändra praxis igen. Den vägen visade sig inte framkomlig.

– I stället har vi satsat på att försöka få upp frågan på regeringens agenda genom att visa att den har stor positiv betydelse för svenska företags konkurrenskraft och därmed för hela samhället. En återgång till rätten att fakturera för uppdragen kostar antagligen ingenting statsfinansiellt, men har stora positiva dynamiska effekter, säger Svante Forsberg, ordförande i Styrelseakademien Sverige.

Den vägen kan visa sig vara lättare att gå, inte minst sedan den nya regeringen tillträdde 2022. – Faktum är att det aldrig har sett så hoppfullt ut som nu. Vi är inte i mål ännu men jag ser positivt på möjligen att hitta en politisk lösning, säger Svante Forsberg.

Ett skäl till att en ändring kan vara i sikte är att andra stora organisationer slutit upp bakom Styrelseakademien. Exempelvis anser både Svenskt Näringsliv och Företagarna att det nu krävs ett politiskt beslut, och organisationerna har tillsammans hjälpts åt att formulera ett förslag till ny mening i inkomstskattelagen. Den meningen lyder så här:

Om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet. Enbart det förhållandet att ett uppdrag är kopplat till en fysisk person ska inte påverka bedömningen av om uppdragstagarens verksamhet bedrivs självständigt.

Förslaget finns i ett brev som Svante Forsberg skickat till Carolina Lindholm, statssekreterare i Finansdepartementet. Brevet skickades efter ett möte mellan statssekreteraren och Svante Forsberg samt Tommy Ohlström från Styrelseinstitutet. Han har ett långt politiskt förflutet, och har hjälpt Styrelseakademien att öppna dörrar till viktiga riksdagspolitiker.

– Det tog lite tid att få till stånd mötet med statssekreteraren. Konkurrensen om hennes tid är hård, inte minst med tanke på högen av frågor som hamnat hos henne. Det är kriget i Ukraina, Nato-frågan och energikrisen. Men när vi väl fick till mötet blev det mycket konstruktivt, säger Svante Forsberg.

Sammanfattningsvis verkar regeringen nu vara mer öppen för en förändring och beredd att undersöka vilka konsekvenser en ändrad lagstiftning skulle få.

I det internationella arbetet är det Styrelseakademiens stora uppdrag att värna om och förklara den svenska bolagsstyrningsmodellen internationellt. Modellen som allmänt kallas för den nordiska, bygger på tydlig uppdelning av rollerna som ägare, styrelse och ledning i bolagen. Den ger också möjlighet att ha aktier med rösträttsskillnader i kombination med ett starkt minoritetsskydd och en hög grad av självreglering. Alla dessa komponenter har starkt bidragit till att Sverige blivit en så framgångsrik exportnation.

Men när EU stiftar lagar saknas ofta en förståelse för det svenska sättet att tänka. Vissa förslag har genom åren varit rent av skadliga för den nordiska modellen och det finns därför ett stort behov av att Styrelseakademien bevakar det som många upplever som EU:s regelraseri, och påverkar besluten i rätt riktning. Det arbetet sker genom att Styrelseakademien sedan många år är Sveriges medlem i ecoDa (the European Voice of Directors). Sverigestyrelsen har en internationell kommitté som är mycket aktiv och som håller samman arbetet visavi ecoDa och EU-kommissionen. Ossian Ekdahl är ordförande i kommittén och Suzanne Liljegren, som är sekreterare, är också rådgivare till ecoDa i kommunikationsfrågor. Övriga ledamöter är Svante Forsberg, Lena Henningsson och Wilhelm Lüning.

Under det senaste året har kommitténs arbete varit inriktat på att försvara svenska intressen när det gäller aktuella EU-förslag om Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CS3D), bolagsrapportering och hållbarhetsrapportering. En annan aktuell fråga handlar om att försvara rätten till rösträttsskillnader, något som EU-kommissionen verkar arbeta för att ta bort.

Under 2020–2021 tog Styrelseakademien en ledande roll i bekämpa Directors’ duties and sustainable corporate governance, det sannolikt mest skadliga förslaget mot svenskt näringsliv sedan löntagarfonderna på 1980-talet. Hade förslaget blivit verklighet, skulle det allvarligt ha inskränkt äganderätten. Motståndet, där Styrelseakademien var ledande, ledde till att förslaget togs bort. Mindre delar av förslaget finns kvar i det som nu benämns CS3D.

Syftet med CS3D är att säkerställa att företag hanterar eventuella negativa effekter som deras verksamheter orsakar i sina värdekedjor inom och utanför Europa. Även CS3D kan få mycket negativa konsekvenser, bland annat eftersom kravet på ”tillbörlig aktsamhet” i hela värdekedjan i praktiken inte tar någon hänsyn till om företag är stora eller små. Om det införs skulle förslaget innebära en stor administrativ börda för alla företag, vilket skulle försämra Europas konkurrenskraft gentemot USA och Kina.

Styrelseakademien har tillsammans med ett 30-tal näringslivsorganisationer i Sverige, Norden och Europa samt transatlantiska sammanslutningar gjort gemensam sak och formulerat rekommendationer om hur förslaget kan förbättrats. Rekommendationerna har förmedlats till EU-kommissionen i en skrivelse.

Ytterligare en viktig fråga för Styrelseakademien handlar om forskning inom bolagsstyrningsområdet. Under många år har Styrelseakademien efterlyst mer forskning om hur styrelsearbete påverkar företagen och samhället i stort. Ett sådant projekt har sitt ursprung i intervjuer med vinnare av Guldklubban och genomförs inom Handelshögskolan i Stockholm.

Ett mer genomgripande initiativ togs som en följd av en studie som genomfördes på Handelshögskolan 2021 och som visade att svenska börsbolag inte agerar kortsiktigt. Då kom idén upp om att starta ett högkvalitativt forskningsinstitut med inriktning på tillämpad bolagsstyrning i näringslivet. Svante Forsberg tog initiativet tillsammans med Mats Isaksson, ledamot i Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Rolf Skog, som är en av världens ledande forskare i bolagsrätt, att starta Swedish Corporate Governance Institute (SCGI) vid Stockholms universitet. Ytterligare en initiativtagare är Erik Lidman, docent och lektor i juridik vid Stockholms och Göteborgs universitet.