”Fortsatt drift” formellt ansvar för styrelsen

Det är en sak att styra företag i goda tider, en annan sak i svåra. Fram till pandemin åtnjöt det svenska näringslivet många år av stark ekonomisk tillväxt. Därför kan det finnas gott om styrelseledamöter ute i landet som enbart varit med om att styra företagen i goda tider.

Ett ansvar som styrelsen har – och som det inte hörs mycket om när tillväxten är god – är det om ”fortsatt drift”. Eller ”going concern” som det heter på engelska. Det handlar om att styrelsen på bokslutsdagen måste bedöma om företaget har förutsättningar att fortsätta sin verksamhet de kommande 12 månaderna. Styrelsen ska kunna visa alla företagets intressenter och revisorn att dessa förutsättningar finns.

Detta är ett formellt ansvar som styrelsen har. Vi revisorer upplever att detta ibland missuppfattas och företagen tror att det är ekonomiavdelningen och revisorn som enbart ska göra denna bedömning. Men det är styrelsen som avger årsredovisningen och därför också den som ska bedöma och dokumentera förutsättningarna för fortsatt drift, säger Therese Utengen på Grant Thornton.

Revisorns uppgift är att granska styrelsens bedömning – inte att göra den, menar Therese Utengen, och påpekar att i mindre osäkra tider är det mer lätthanterligt att genomföra den här bedömningen. Vad är det styrelsen måste göra då? Det handlar om att följa upp verksamheten och att hålla utkik efter vilka faktorer som påverkar.

Therese Utengens att göra-lista för styrelsen:  

• Gör en dokumenterad riskanalys. Med en sådan kan man agera snabbare om något skulle ändras.  

• Genomför nedskrivningsprövningar om det finns indikationer på att företagets tillgångar kan behöva skrivas ned. Se också till att det finns tillräckligt med dokumentation som grund för styrelsens bedömning. 

• Tänk framåt, analysera och försök bedöma hur det ser ut i dag, om sex månader, om 12 månader och om 24 månader.  

• Be ekonomiavdelningen upprätta likviditetsprognos och budget och håll dem levande. 

• Se till att ekonomiavdelningen även har koll på hur de största kunderna och leverantörerna mår. Skulle någon av dem fallera kan det egna företaget drabbas hårt.  

I osäkra tider blir det svårare att få lån, både från banken och från externa finansiärer. Leverantörer kan gå i konkurs och kundunderlaget kan minska. Då är det viktigt att hålla regelbunden koll på kassaflödet. Styrelsen måste också vara lyhörd för oväntade händelser och uppdatera prognoser när förutsättningarna förändras, samt överväga konsekvenserna av olika scenarier och hur de påverkar ditt företag. Vad händer till exempel om en viktig kund eller leverantör går i konkurs?, säger Therese Utengen.

Om det inte finns förutsättningar för fortsatt drift? I ett välskött företag har åtgärder vidtagits i god tid. Det finns kanske en plan för nyemission, pågående samtal med banken om lån eller en plan för uppsägning av personal. Då dokumenterar styrelsen vad som har hänt, och radar upp skälen är till att den ändå har förtroende för att ledningen klarar att hålla företaget i drift det närmaste året. Skulle det inte fungera och företaget hamnar på obestånd, kommer andra regler in. Exempelvis den om att styrelsen måste se till att det upprättas en kontrollbalansräkning.

Är reglerna om fortsatt drift nya? Absolut inte, säger Therese Utengen. Det har alltid varit så här. Men det aktualiseras i sämre tider. Vi såg samma sak under pandemin. Och pandemin spökar än. Nu är exempelvis svenska företag skyldiga staten 45 miljarder kronor i uppskjutna skatter, något som bland andra Svenskt Näringsliv bedömer kan leda till många konkurser kommande år. Det svåra i dagens läge är att saker ändras mycket snabbt. Situationen kan skifta från vecka till vecka. Då måste styrelsen vara snabbfotad och ha tät en dialog med finansavdelningen för att får veta hur det ser ut framåt. Det gäller att upptäcka vad som händer framåt. Förstå vad händer därute och ligga steget före, säger Therese Utengen.