Vikten av kompetens och mångfald i styrelser
I Sverige har flera statsråd genom åren försäkrat att om inte jämställdheten förbättrades i börsbolagens styrelser, ska ett lagförslag om kvotering läggas fram. Hösten 2016 formulerade näringsminister Mikael Damberg (S) till slut ett förslag som gick ut på att börsbolag som hade mindre än 40 procent kvinnliga styrelseledamöter kunde straffas med böter. I januari 2017, redan innan förslaget lämnats till riksdagen, drogs det tillbaka i brist på parlamentariskt stöd. Det innebär inte att diskussionen är avslutad, och det är viktigt att den fortgår.
Brist på mångfald i styrelserummet är inget nytt fenomen. Det ligger i ägarnas intresse att styrelseledamöterna hämtas från många olika håll, så att kompetensen blir så hög som möjligt. Genom att skapa pluralism minskar ägarna risken för att styrelsen förlorar fotfästet. Mångfald handlar inte enbart om vilket kön man har, utan är ett betydligt bredare begrepp som t.ex. också inkluderar ålder, etnisk och kulturell bakgrund.
Varför driver inte Styrelseakademien frågan om kvotering i styrelser, utan enbart mångfaldsfrågan?
Kvotering till styrelser har i den svenska debatten handlat om lagstiftad könskvotering. StyrelseAkademien följer den svenska självregleringsprincipen och uppmanar till jämn könsfördelning i styrelsen i sin ”Vägledning till god styrelsesed”.
StyrelseAkademien anser att mångfald i styrelser - inte enbart baserad på kön - bidrar till ett mer professionellt, värdeskapande styrelsearbete.
Mångfald handlar inte bara om kvinnor, utan även om exempelvis etniska grupper. Det kan också handla om utländska ledamöter i svenska styrelser, t.ex. från andra EU-länder än Sverige eller om att få in fler yngre personer i styrelsen.
Koden för svensk bolagsstyrning, som är en del av den svenska självregleringsprincipen, kräver av alla noterade bolag att en jämn könsfördelning i styrelse ska eftersträvas. Kravet gäller under kodens princip för ”följ eller förklara”.
Vad är statusen för lagförslag i Sverige och EU runt kvotering?
Frågan om kvotering av kvinnor i styrelsen har debatterats livligt i Sverige och inom EU:s institutioner:
I Sverige har flera statsråd genom åren försäkrat att om inte jämställdheten förbättrades i börsbolagens styrelser, ska ett lagförslag om kvotering läggas fram.
Den sittande regeringen la fram ett förslag om minst 40 % kvinnliga ledamöter, vilket drogs tillbaka i början av 2017 i brist på parlamentariskt stöd.
EU kommissionens förslag till könskvotering är ännu inte avgjord.
Hur många kvinnor finns det idag i svenska styrelser?
Olika rapporter ges ut kontinuerligt; dessa har i regel olika fokus runt storlek på företag.
AllBrightkommissionens årliga redogörelse
AllBright arbetar kontinuerligt med att granska representationen av kön i näringslivet. Varje år släpps två rapporter. På hösten släpps AllBright-rapporten, en kartläggning av könsfördelningen i börsbolagens ledningsgrupper. Varje vår gör de ett djupdyk i ett specifikt område.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning
Kollegiet presenterar en årlig sammanställning av hur könsfördelningen ser ut i svenska börsbolagsstyrelser samt hur detta förändras år från år.
Här finns även samtliga börsbolag namngivna och man kan se hur många kvinnor varje enskild styrelse har, samt vilka av bolagen som inte har en enda kvinnlig ledamot.
Ny statistik från ALMI:s rapport (november 2017)
Samtliga företag i Sverige med mer än 5 miljoner kronor i omsättning och/eller 5 anställda.
Sverige: 52 294 bolag.
I Sverige har andelen bolag med minst en kvinnlig ledamot ökat från 35 % till 37 % (mellan 2013 och 2017).
För Börsbolag i Sverige är motsvarande har motsvarande andel gått från 87 % till 91 %.