Filtera på:




StyrelseAkademiens medlemskap

Ett medlemskap i StyrelseAkademien kan skapa nya möjligheter för både dig och din verksamhet.

 

Som medlem erbjuds du kunskapshöjande utbildningar, aktiviteter och får tillgång till vårt breda nätverk. Vi delar med oss av vår kunskap, bland annat via Kunskapsbanken, och i medlemstidningen Professionellt Styrelsearbete. Dessutom får du medlemspriser på utbildningar och tjänster.

 

Som medlem får du:

 

 

 

Medlemspriser: Du får medlemspriser på utbildningar, kurser, seminarier, utvald styrelselitteratur och olika tjänster som underlättar styrelsearbetet.

REGISTRERA

TOTALT   1 365 SEK
  Moms 25% 235 SEK
  Att betala (medlem) 1 600 SEK
villkoren

KONTAKTA OSS

HITTA LOKAL KONTAKT?

VÄLJ ETT ÄMNE

StyrelseAkademien Sverige

12 december 2019

Förening

Professionellt styrelsearbete

Denna artikel publicerades först i tidskriften Professionellt Styrelsearbete (2019/4), som ingår i StyrelseAkademiens medlemskap. Professionellt Styrelsearbete kommer ut med fyra nummer per år och ges ut i samarbete med Ekerlids Förlag.

ARNE KARLSSONS NUVARANDE STYRELSEUPPDRAG

Ordförande
• Kollegiet för svensk bolagsstyrning
• Einar Mattsson
• Ecolean
• ROL
• Worlds Childrens Prize


Ledamot
• AP Møller-Maersk
• Girovent
• Aktiemarknadsnämnden

Gemensam nordisk kod är målet

Porträtt på man

Arne Karlsson, ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning, är fortsatt orolig för den svenska modellen med självreglering. Men nu finns hopp i horisonten – en gemensam nordisk kod.  

Under de fem år som Arne Karlsson har varit ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning har han värnat om den svenska modellen, som förutom principen om skiljelinjer mellan bolagsstämma, styrelse och ledning också bygger på självreglering.

Motståndet kommer dels från EU, med sitt ”regelskrivarraseri”, dels från andra bolagsstyrningsmodeller som används i Europa och USA där självreglering inte har samma status som i Sverige.

– Självreglering ger flexibilitet inom ramen för lagen. Jag vill påstå att själv- reglering inom bolagsstyrning utgör en viktig grundbult för den svenska välfär- den, säger Arne Karlsson

"Konkret försöker vi nu skapa en gemensam nordisk kod för bolagsstyrning för alla de fem nordiska länderna."

Så hur jobbar han för att föra ut det budskapet och förhindra att den svenska modellen kringskärs av regler som kommer från EU? Lösningen kan bli ett samarbete med övriga nordiska länder, som han menar har i stort sett samma syn på självreglering som svenskarna.

Men det är ingen enkel sak att genomföra – faktum är att det som nu har inletts är det tredje försöket. Två tidigare har alltså runnit ut i sanden.

– Konkret försöker vi nu skapa en gemensam nordisk kod för bolagsstyrning för alla de fem nordiska länderna. Detta borde vara möjligt eftersom de nationella koderna till 80–90 procent redan i dag är gemensamma. Sedan finns det nationella särdrag.

Stupade försök
Tidigare försök har stupat på att man har fastnat i detaljerna – tagit för mycket fasta på de få olikheterna och för lite på det gemensamma, hävdar Arne Karlsson.
Nu är tanken att skriva en gemensam kod i de avseenden där alla länder tänker lika, och sedan jobba med nationella appendix.

– Tillsammans blir Norden ett stort och viktigt område som får en helt annan röst. Revisorerna har ett nordiskt samarbete sedan länge som kan tjäna som förebild. Så det är en stor fördel att vi har Karin Apelman, generalsekreterare i FAR, som ledamot i kollegiet, säger Arne Karlsson.

Men han kan inte påstå att resan mot en nordisk kod går särskilt snabbt. Förank- ringsprocessen tar tid, och häri ligger något av självregleringens djävul: Alla arbetar i princip ideellt i kollegierna, vid sidan om andra jobb, vilket gör det svårt att få till möten. ”Kalendertungt”, säger Arne Karlsson.

Regelskrivarraseri inom EU
Och under tiden, hur går det att sjunga självregleringens lov internationellt?

– Hittills har vi hållit undan mot regelskrivarraseriet, men hotet har inte blivit mindre på fem år. Listan på förslag från EU med regleringar inom bolagsstyrning är enorm. Men i Sverige finns en förståelse från både lagstiftare och näringsliv för fördelarna med vår modell.

I många fall kan man därför parera ett EU-direktiv, förutsatt att det inte är skrivet som en lagtext. Men är det formulerat som en riktlinje är det ofta upp till lagstiftaren i Sverige, det vill säga riksdagen, att bestämma hur mycket man vill implementera.

Text: Ingrid Kindahl | Foto: Kollegiet för svensk bolagsstyrning

> Läs Professionellt Styrelsearbete (nr 4 2019)

Nationella partners: