Filtera på:




StyrelseAkademiens medlemskap

Ett medlemskap i StyrelseAkademien kan skapa nya möjligheter för både dig och din verksamhet.

 

Som medlem erbjuds du kunskapshöjande utbildningar, aktiviteter och får tillgång till vårt breda nätverk. Vi delar med oss av vår kunskap, bland annat via Kunskapsbanken, och i medlemstidningen Professionellt Styrelsearbete. Dessutom får du medlemspriser på utbildningar och tjänster.

 

Som medlem får du:

 

 

 

Medlemspriser: Du får medlemspriser på utbildningar, kurser, seminarier, utvald styrelselitteratur och olika tjänster som underlättar styrelsearbetet.

REGISTRERA

TOTALT   1 365 SEK
  Moms 25% 235 SEK
  Att betala (medlem) 1 600 SEK
villkoren

KONTAKTA OSS

HITTA LOKAL KONTAKT?

VÄLJ ETT ÄMNE

StyrelseAkademien Sverige

29 augusti 2019

Förening

Professionellt styrelsearbete

Denna artikel publicerades först i tidskriften Professionellt Styrelsearbete (2019/2), som ingår i StyrelseAkademiens medlemskap. Professionellt Styrelsearbete kommer ut med fyra nummer per år och ges ut i samarbete med Ekerlids Förlag.

 

Så kan styrelsen ge stöd vid generationsväxling

 

Idébild på stafettpinne som lämnas vidare

Många tror att generationsväxling enbart är en fråga för ägarna. Men så enkelt är det inte. Medlemmar i ägarfamiljer behöver ofta styrelsens stöd innan de beslutar om företagets framtid.   

Styrelsen, och särskilt ordföranden, i familjeägda företag har ofta dubbla roller. Dels att leda styrelsearbetet, dels att agera stöd åt ägarfamiljen.

– Men även om rollerna är dubbla är det viktigt att hålla isär dem.

Det säger Kristoffer Jacobsson, advokat och delägare i advokatbyrån Wesslau Söderqvist Advokatbyrå (WSA) med inriktning på affärsjuridik och med åtta kontor runt om i Sverige. I PS nr 1/2019 presenterades Kristoffer Jacobsson, som är verksam i Jönköping, som StyrelseAkademiens 7 000:e medlem. Hans medlemskap är en del i byråns eget långsiktigt planerade generationsskifte.

– Jag har jobbat mycket med ägarledda bolag, som ofta ägts av flera generationer och där en del eller alla familjemedlemmar är aktiva. Jag brukar då föreslå att det är bra att ha en extern styrelseledamot som hjälper familjen att se distinktionen mellan aktieägare, styrelse och vd. Många ägarfamiljer behöver hjälp med att reda ut detta, säger han.

Inrätta ägarråd
När företaget står inför en generationsväxling behövs ofta extra hjälp. Om inte ägarfamiljen har inrättat ett ägarråd förr är det dags nu, och förslaget att inrätta ett ägarråd kan komma från styrelseordföranden. I ägarrådet är det meningen att familjen ska komma överens om principerna för bedrivandet av bolaget och dess verksamhet – samt hur bolagets framtid ska se ut: Vilka som ska vara kvar som aktieägare, om några ska vara passiva, vilka som vill arbeta i företaget och så vidare. Den här processen kan ta tid och vara känslomässig, särskilt för den äldre generationen som ska lämna. Men den är nödvändig för att få fram ägardirektiv till styrelsen.

"Jag brukar då föreslå att det är bra att ha en extern styrelseledamot som hjälper familjen att se distinktionen mellan aktieägare, styrelse och vd." 

– Ägarrådet är att jämföra med en bolagsstämma, fast inte lika formell. Som styrelseordförande bör man påminna familjen om att upprätta ett kalendarium som talar om när aktieägarna ska träffas. Det bör ske oftare än en gång om året, säger Kristoffer Jacobsson.

Tre möjligheter
Vilka möjligheter står då till buds när det gäller generationsväxling? De är i princip tre:

  • Överlåta aktier till barn eller andra familjemedlemmar. Enligt nya 3:12- regler som är på gång blir det ingen skillnad att ge bort aktier till barn eller till utomstående.
  • Överlåta till de anställda, en så kallad ”management buyout” eller ”employee buyout”.
  • Sälja företaget till en utomstående.

En fjärde variant – fast det knappast kan kallas för generationsskifte – är att likvidera företaget. Finns det beskattade vinster kan ägarna också låta företaget vila under en viss tid för att sedan ta ut pengarna till låg beskattning.

De två första sätten att generationsväxla kan bli kapitalkrävande, vilket är ytterligare ett argument för att involvera styrelsen i skiftet och att planera noga, menar Kristoffer Jacobsson. Arbetet i ägarrådet kan leda till att vissa familjemedlemmar vill bli utlösta och frågan uppstår då om hur det ska finansieras eller hur de kompenseras på annat sätt.

Extern finansiering
– En överlåtelse till de anställda kräver ofta att de som ska ta över skaffar extern finansiering. Om de inte klarar att finansiera hela köpeskillingen kan man lägga det återstående efter en avbetalningsplan, eller eventuellt som en tilläggsköpe-skilling baserad på bolagets framtida resultat. Det innebär i praktiken att de nya ägarna använder framtida aktieutdelningar till att betala av på köpeskillingen, säger Kristoffer Jacobsson.

Nackdelen är att säljaren tar en viss risk att inte få fullt betalt vid överlåtelsen, som det var tänkt. Beslutet måste därför vara noga genomtänkt.
– En styrelseordförande kan vara ovärderlig som rådgivare till familjen vid den här typen av beslut, säger Kristoffer Jacobsson.

Porträtt på man i skjorta

 

 

Text: Mikaela Wollin |Foto: Andrey Popov och WSA

> Läs Professionellt Styrelsearbete (nr 2 2019)

Nationella partners: